majasmuskler.blogg.se

Här kan ni följa mina tankar, funderingar, reflektioner och filosofier kring allt mellan himmel och jord men framförallt kring min vardag och livssituation. När jag var 21 år fick jag diagnosen LGMD2i som är en accelererande muskelsjukdom som idag innebär att jag är helt beroende av elrullstol för att ta mig fram och assistans all min vakna tid för att kunna leva ett så "vanligt" liv som möjligt. Fotografering och bildhantering är superkul så räkna med en hel del bilder.

Det får inte hända

Kategori: Hjälpmedel, I backspegeln

 
 
I går hände det som inte får hända! Det datoriserade styrsystemet i bilen slutade fungera och bilen började rulla. Det fanns ingenting jag kunde göra. Jag kunde inte bromsa, inte lägga i någon växel, inte stänga av bilen ens, ingenting...
 
Jag hade precis backat in i p-rutan, höll ner bromsen och lagt i parkeringsläget. Då felindikerade systemet och det larmade och tjöt i bilen. Felmeddelanden blinkade fram på displayen. Det här hade hänt förut. Jag har till och med felanmält det till Permobil,  som byggt systemet, vid minst två tillfällen tidigare men inte fått någon klarhet i det.
 
Det brukar gå att "komma runt" problemet genom att starta om bilen, lägga i driven, och sedan gå tillbaka till parkeringsläget, så det var det jag gjorde. Men den här gången blev resultatet ett helt annat. Bilen började rulla framåt! Jag kunde inte göra någonting, varken gasa, bromsa, styra eller stänga av bilen. Bilen som väger drygt 1,5 ton fick upp lite fart och den murade väggen framför oss närmade sig oundvikligt. Vi kunde bara invänta kollisionen.
 
Vi träffade väggen med en smäll och folk runt omkring började undra vad som hänt. Då började bilen rulla bakåt istället, tillbaka mot Max och p-rutan. Jag hann tänka att nu kommer vi krascha rakt in i Max. Men då fick min assistent upp bildörren och hoppade ut och fick stopp på bilen med sin egen kroppstyngd. En riktig superhjälte!
 
Jag satt chockad och skärrad kvar i rullstolen vid spakarna och försökte förgäves få ut nyckeln ur tändningslåset. Johan hjälpte mig att fokusera på rätt saker och vi kunde alla tre ta oss ur bilen oskadda. Jag bröt ihop. Kände enorm tacksamhet över att ingen blev skadad men tänkte samtidigt hur illa det kunde ha gått om vi stått vid en kaj eller ut mot en klippkant. Det händer ju faktiskt när vi åker runt på ön och fågelskådar.
 
Nu är bilen på väg med bärgare till Permobil i Bankeryd, Småland. Jag hoppas de får ordning på Joysteer-systemet nu så jag och mina passagerare kan känna oss trygga i bilen igen. De tar nu problemet på stort allvar och är väldigt måna om att det här ska bli bra. Jag är också otroligt tacksam över den fina hjälp vi fick hos Länsförsäkringar Visby direkt efter det inträffade.
 
Det är dock inte alla som har kört rakt in i en gigantisk hamburgare...